SVT jagar mobilsurfare

I början av året fick vi höra att SVT i och med övergången till datordisturibuerad TV kommer att ta betalt från datorägare. Chefen Eva Hamilton sa då att man skulle hålla en ”låg profil” när det gäller att driva in de nya avgifterna. Detta med tanke på att det pågår en översyn av  TV:s finansiering i sin helhet.

Förespråkarna för ett bibehållande av licensmodellen för finansieringen använder i huvudsak argumentet att värna om TV:s oberoende. Oberoende från staten är det viktigaste menar man. Det är förstås vällovligt. För vem vill ha en stats-TV som lydigt inrättar sig i den styrande majoritetens önskemål om profil på program, nyhetsrapportering och – granskning av statsapparaten. Det är ju så man framställer det och drar lite försiktigt paralleller till hårda regimers statstelevision (Nordkorea, Kina, Burma m fl) eller populistisk tutt-TV (Italien). Några sådana ytterligheter vill vi naturligtvis bli förskonade från.

Licensmodellen i fel sekel
Är det då den enda vägen att göra som vi alltid gjort ända sedan rundradions tid på 20-talet? Faktum är att det hänt en del både vad gäller utbudet och tekniken. Det borde innebära att licensmodellen måste omprövas eller i alla fall moderniseras. Varför då? Jo, TV finns i denna tappning i allmänhetens tjänst. Det är för att tjäna allmänheten som det är viktigt att förhålla sig fri från påverkan från politiker och statsapparat. Allmänheten ska kunna lita på att TV förmedlar en bild obesudlad av de styrande. Det handlar om förtroende. Och visst är det lite ruskigt att konstatera att Sverige var ett av de sista i Västeuropa att få privatägd kommersiell radio och kommersiell tv. Mindre än 20 år sedan!

Förtroendet är det modellen kommer att falla på. I den stund allmänheten, du och jag, börjar tvivla på rättmätigheten i systemet, påverkar det inte bara vår åsikt om vad det är värt i pengar att få titta på TV. Det påverkar också vår syn på STV som den goda kraften i samhället. Man kan inte ha en ”Public service” som kör över medborgarna med ett orättfärdigt debiteringssystem och i nästa stund påstå sig vara allmänhetens tjänare i granskningen av makten.

Vad innebär SVT:s ”oberoende” ?
”SVT är ett oberoende medieföretag i allmänhetens tjänst. Bara SVT:s ledning fattar beslut om programutbud och programinnehåll. ” står det på SVT:s hemsida.
”Alla som sänder tv eller radio i Sverige lyder under radio- och tv-lagen. ”
”Sändningstillstånd och anslagsvillkor som utfärdas av regeringen efter beslut i riksdagen.”
”Riksdagen bestämmer avgiften.”

Visst får man väl ändå intrycket att beroendet av politikers beslut är ganska stort… Continue reading

Veckans Kris: Vårdkrisen

I en serie uppmärksammade artiklar i DN belyser journalisten Maciej Zaremba den försämrade vården. Bristerna visar sig tydligast i samband med de patienter som lider av flera åkommor. Zarembas poäng är att vården genom trubbiga belöningsincitament missar i många komplexa diagnoser där fler läkare borde samarbeta istället för att ställa var sin specialistdiagnos. Skälet till det skulle vara att vårdenheterna genom ekonomiska avtal med landstingen detaljstyrs så att man frestas att utföra ”lönsamma” behandlingar framför ”patientnyttiga”.

Synen på vårdkvaliteten i Sverige har under den senaste tiden gradvis förändrats. För inte så länge sen tyckte vi nog att vi hade den bästa vården i världen. Nu tappar vården i anseende i skrämmande tempo. Framförallt drabbar den försämrade vården vårdtagaren. Dig och mig. Med den drabbar också alla dem som arbetar i vården.

Continue reading

Veckans Kris: H&M och näthatet

H&M och näthatet väcker frågor om hur väl organisationer är förberedda för att leva upp till sina egna strategier. Även när det gäller kriskommunikation och sociala medier förväntar vi oss att företagen övar och agerar enligt sin egen strategi. Om det inte går, då måste strategin ändras…

Framgångsrika företag har en strategi. Den har bidragit till att företaget vuxit och blivit framgångsrikt. I strategin förklarar man för organisationen och för omvärlden vilka metoder, verktyg och arbetssätt man ska använda för att uppnå verksamhetsmålen. En del av strategin brukar handla om organisationens kommunikation. Där ingår vanligen avsnitt om kriskommunikation och sociala medier. Inget ska vara fristående, utan allt hänga ihop och ha en direkt verksamhetskoppling.

De sociala medierna präglas av ständig förnyelse. De kännetecknas av att ”alla” (med tillgång och access till kommunikationsmedel) kan göra sin röst hörd. Organisationers påverkan på vad som sägs, hur det sägs och när det sägs är i princip lika stor (eller liten) som vilken enskild twittrare eller bloggare som helst. Dialogen är direkt och sker dygnet runt. Den tar inte hänsyn till om medarbetare är på plats eller inte.

Continue reading

Tolv framgångsfaktorer för effektiv kriskommunikation

  1. Löftet och leveransen – se till att ord och handling går hand i hand
  2. Omvärldsbevakningen – följa med i vad som händer intert och externt, i media och i sociala medier
  3. Koordineringen – leda, organisera och se till att informationsutbytet fungerar (även på obekväm arbetstid)
  4. Strategin – konkreta ställningstaganden och mål för kriskommunikationen
  5. Kriskommunikationsplanen  – förankrad, övad och tillgänglig
  6. Intressenterna – relationer, dialog och kunskap om intressentgruppernas informationsbehov
  7. Massmedia – möta media på deras arena – proaktivt och uppriktigt. Ha läsaren/lyssnaren/tittaren i bakhuvudet och samtidigt få fram organisationens budskap
  8. Den digitala närvaron – balansera krisinformation via organisationens egna digitala kanaler, andra webbplatser och dialog i sociala medier
  9. Den interna kommunikationen – stödja ledare, kommunikatörer och medarbetare med interna och externa ”kundkontakter”
  10. Innehållet i kommunikationen – direkt, sakligt och svar på frågor som: Vad har hänt? Var? Vem? Konsekvenser för den enskilde och
    organisationen? Hur kunde det hända? Omvärldsreaktioner? Åtgärder? Plats för mer information, talespersoner och kontakt.
  11. Krisretoriken – att och hur man säger det man vill och behöver säga på ett sätt som andra kan ta till sig
  12. Kanalerna – ändamålsenliga kanaler som kan användas utifrån olika syften och ge önskad effekt hos målgruppen, till exempel få en ortsbefolkning att uppmärksamma en varning.