3 thoughts on “Snacka om kaos-dialogen fortsätter på Forum för eldsjälar

  1. Behöver tips på bra terapiform/terapeut i Stockholm för självdestruktiv tonåring och hennes båda familjer. och gärna ett förslag på hur man kan få remiss.

  2. Hej Eva!
    Vi på Krisinstitutet har inte den kompetens som behövs för att hjälpa självdestruktiva tonåringar och familjer. Vi kan hjälpa till med kriskommunikation och kris-/sorgbearbetning (handlar mer om olika livskriser som många av oss hamnar i någon gång i livet). Men, om du följer den här länken på Vårdguiden hittar du tips och råd.
    Jag skickar också med en virtuell kram och håller tummarna för att flickan eller pojken, med familj, får snar hjälp.
    MVH Maria Langen
    ps. Remisser kan man få via Vårdcentralen.

  3. Hej!
    Har precis börjat läsa boken ”snacka om kaos” och är starkt berörd redan efter 40 sidor och lite bläddrande hit och dit. Den bekräftar det jag tror om min sons problem. Han går nu i nian, sedan femman har det varit problem i skolan, han har också målat graffiti, som vi föräldrar anser att han är beroende av.
    I slutet av hans fjärde skolår separerade vi föräldrar, det var en komlicerad skilsmässa med svåra kommunikationsproblem med allt du beskriver av att ”falla mellan stolarna osv. Oturligt nog, dör två mammor till mina söners kompisar två månader efter skilsmässan så det hela blir naturligtvis traumatiskt och vi pratar alldeles för lite om altihop för man mår ju inget vidare själv av alltihop.
    När yngste sonen visade starka tecken på depression i sexan ville jag gå med honom till bup, Pappan ville inte och när inte båda föräldrarna var med på den tiden fick man inte gå. Skolan lyssnade på mig och han går i samtal med en kurator där. Men precis som med Angelika så vill han inte prata.
    Historien är lång. Jag har sökt mycket hjälp under alla åren för att få pappan att kommunicera och samarbeta, annars har det varit svårt att få hjälp för pojkarna. Problemet har varit att han också har motarbetat, vilket gjort situationen ännu svårare för pojkarna.
    Sonen har bytt skola flera gånger och de senaste åren, det har varit problem med skolk och ointresse från hans sida. I detta har vi varit mer på samma linje men det operativa samarbetet har ändå varit svårt att få till. Nu har vi flera polisanmälningar och en soc.utredning är gjord. Vi har börjat i familjebehandling. Det som är svårt nu är att sonen inte är intresserad. Han kommer inte när han inte känner för det. Han vill inte gå och han är enormt viljestark, har alltid varit. Han struntar helt enkelt i det och vi kan ju inte längre lyfta dit honom. Ibland är han samarbetsvillig, ibland når man honom inte alls.
    Jag har hela tiden hävdat om att det finns en stor obearbetad sorg och rädsla inom honom som spelar stor roll. Tror det är den ångesten han flyr från in i graffitin, den ger honom ingen ro i skolan och är orsak till att han röker samt dricker alkohol ibland.
    Jag och föräldrarna till hans andra kompisar som målar graffiti startade en förening med killarna för att vända på deras graffititberoende och ta vara på deras konstnärliga ådra. De var helt med på noterna men var inte villiga att sluta måla olaglig graffiti. När alla kilarna inom loppet av en månad nu i dec-jan. åkte fast för klotter igen bestämde vi att pausa arbetet, vi kände att vi inte orkade och förstod att de var riktigt ”hocked”
    Själv har jag kört slut på mig så hans pappa har tagit över, vilket är bra. Han bor hos honom och äntligen har han satt upp regler, som tyvärr inte följs särskilt bra, men det finns ändå någon slags vilja hos sonen att vara tillmötesgående, men den är oerhört svår att komma åt. Jag är också, förutom utbränd, för tillfället för känslomässigt engagerad så det är svårt för mig att vara delaktig på ett bra sätt just nu. Hans pappa är inte inne på att det beror på samma orsaker som jag tror. Däremot är vi överens om att han ska gå i behandling med oss.
    Men frågor till dig är hur kan vi göra för att få honom motiverad? Och var kan vi få tillgång till krisbearbetning som soc.tjänsten kan säga ja till?
    Känner du till någon som arbetar med graffitiberoende?
    Har du några andra tips eller råd att ge?
    mvh
    Ellinor
    Nu ska jag använda resten av kvällen till att sträckläsa er bok..överallt letar man efter svar och lösningar, det kanske du känner igen…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.