Veckans Kris: Kämpande islänningar

I jämförelse med Grekland och flera andra Euroländer har Island framstått som ett mönster av krishantering. Hur kommer det sig?
Det var inte många år sedan bankkraschen på Island sände efterskalv i hela Europa med stödåtgärder även från Sverige. De isländska vikingarna fick slokörade bege sig hemåt efter att ha erövrat stora delar av den europeiska bank- och finansmarknaden. Med lånade pengar.
Islänningarna tog i desperation till gatuaktioner och kravalliknande protester – som vi nu ser i Grekland.
Vad som sen hände beskrivs i en rapport av Icelandic Financial Services Association
Huvuden rullade, regeringar gick, banker förstatligades. Hela Island blev berört av de bryska händelserna och ekonomin påverkades i hela samhället.
Krismedvetenheten verkar vara väl förankrad i folkmedvetandet och man har förstått att det krävs enskilda offer och insatser från varje medborgare för att det ska ordna upp sig.
Island har nu, bara några år efter den stora kraschen, högre tillväxt än de flesta övriga OECD-länder.

Receptet verkar vara:
1. Ta all skit direkt, utan förmildrade omskrivningar.
2. Peka på en konkret väg ut ur problemen – även om den kan upplevas som en besk medicin.
3. Undvik populistiska utspel och taktiska partifejder. Fokusera på krishanteringen.
Men till slut handlar nog mycket om hur landet i stort fungerar – vilken karaktär och egenskap landet har (om nu ett land kan ha en personlighet). Krisåtgärder och ekonomiska reformer måste anpassas till respektive land – och dess invånares benägenhet att acceptera besluten.

Veckans Kris: Grekisk kriskommunikation

Grekerna är ilskna, upprörda och rädda. Uppgivenhet blandas med våldsamma protestyttringar.

Klassiska inslag i en krissituation!

Hade det rört sig om ett företag i kris eller en olycksdrabbad skola eller förening så vet vi
ungefär vad som ska göras.

  • Tala om vad som händer, lugnt och sakligt.
  • Har någon gjort fel – medge felet.
  • Visa vad som görs för att komma till rätta med situationen.
  • Se till att information finns tillgänglig och uppdatera ofta.
  • Visa empati.
  • Leta inte syndabockar.
  • Kommunicera samma budskap både internt och externt.

Vad säger greklands regering, media m fl om krisen? Skapas något egentligt krismedvetande? Talar
man om vad det egentligen handlar om?

Svårt att veta med säkerhet om man inte talar grekiska. En snabb koll i grekiska media visar dock
att det mesta handlar om Eurogruppens (med Tyskland i spetsen) uttalanden, hot
och påtryckningar. Inte så mycket om orsaken till krisen. Regeringens webbplats
refererar i huvudsak nyheter som ”Den europeiska ekonomin visar tecken på stabilisering”,
”recession i Cyperns ekonomi” och artiklar om det dåliga ekonomiska läget i
Italien!

Söker man sen via grekiska mbassadens webbplats hamnar man i en webshop för programvaror!? (Länken
heter ” Ministry of National Economy [Link1]”) Hackad sida eller kännetecknande
brist på kontroll och ordning?

Den grekiska ledningen står inför stora utmaningar när det gäller kommunikation. Utan att hantera
kriskommunikationenpå ett ansvarsfullt sätt kommer man inte att få acceptans för de tuffa åtgärder som
krävs. Då återstår endast ett fortsatt kaos efter valet i april då populistiska och verklighetsfrämmande
politikerlöften får härja fritt.

Ny bok om kriskommunikation av Jeanette Fors-Andrée

Modern kriskommunikation – Din guide för framgångsrik kommunikation i krissituationer!”
av Jeanette Fors-Andrée har just kommit ut.

Boken baseras på sju års forskning kring kriskommunikation och tar på ett lättbegripligt sätt
upp både grundbegrepp och faktorer som påverkar krisarbetet. De nya arenorna för
kommunikation, där sociala medier påverkar krisarbetet i grunden, beskrivs på ett levande sätt.

Hyperaktuellt.

Läs den – det har vi gjort!