Information som vapen

I Sverige och i andra länder i Europa samt USA rapporterar medierna om Rysslands olagliga invasion av Ukraina, våld av etnisk karaktär och ett krig grundat i president Vladimir Putins maktambitioner. I Ryssland sprids uppgifter om att syftet är fredsskapande för att Ukraina styrs av nationalister och nazistsympatisörer, folkmord har pågått i utbrytarrepublikerna och NATO expanderar österut. Bilden som förmedlas av konflikten skiljer sig väsentligt åt och kan ses som en del av ländernas strategier att bedriva informationsoperationer som en typ av krigföring i konflikten. 

Liksom MSB belyser i sin rapport ”Ukraina och informationskrig – journalistik mellan ideal och självcensur” från 2016, är avsikten i medierapportering om krig ofta att motivera viljan och stödet ibland sina egna och undergräva motståndaren. Sedan annekteringen av Krim har t.ex. debatten pågått om huruvida separatisterna i östra Ukraina ska ses som terrorister eller en folkmilis som försvarar pro-Ryssar och därmed huruvida annekteringen av halvön ska ses som en aggression eller nödvändigt humanitärt stöd från Ryssland. 

Genom att analysera olika medier och sammanlagt närmare 2000 artiklar visar MSB:s studie att journalistikens ideal även i länder som Polen och Sverige får ger vika för nationella säkerhetspolitiska intressen och en historia av ett antiryskt förhållningssätt. Ryssland har visserligen en mer utbredd apparat för att sprida propaganda i form av organ som Russia Today (RT) och Sputnik som har till uppgift att förmedla en pro-rysk bild av konflikten samt en lagstiftning som hämmar medier att rapportera om konflikten som krig. Det betyder dock inte att medier i väst inte själva förmedlar ett narrativ som skildrar deras länders perspektiv på konflikten som syftar till att införliva en bild av Ryssland som fiende och upprorsmakare. Flera länder i väst, inklusive Sverige, har även blockerat ryska nyhetskanaler som RT och Sputnik till följd av Europarådets beslut att samtliga medlemsländer ska göra det för att motverka vad de bedömer vara spridning av propaganda och desinformation. 

Essensen i detta är att allmänheten får små möjligheter att förstå den andra och dess perspektiv, samt konfliktens olika digniteter. Detta är viktigt att belysa då det försvårar för gemene man att bedöma vad som är sant och inte från båda sidor. Enligt en studie utförd av Charlotte Wagnsson vid Försvarshögskolan i Stockholm finns en utbredd oro ibland svenskar att informationspåverkan kan polarisera befolkningen i Sverige, försvaga demokratin och splittra EU. Detta menar Wagnsson kan sprida misstänksamhet till information i allmänhet och att folk slutar lita på etablerade medier. 

Medlemsträff med fokus på informationspåverkan

Informationspåverkan och påverkansoperationer är en typ av säkerhetshot som såväl MSB som SÄPO och MUST uppmärksammar i allt högre grad. Sårbarheter i samhället utnyttjas för att illegitimt påverka individer, grupper och organisationer. Ett syfte kan vara att försöka undergräva förtroendet för genomförandet av ett val genom att sprida desinformation, propaganda eller vilseledande information. I Sverige är det valår och ämnet är högaktuellt (jfr. Ukarina). Föreningen Krisinstitutet har därför valt att fokusera nästa träff på temat informationspåverkan. Vi välkomnar Kim Kimreus som föreläsare i ämnet. Kim har en gedigen erfarenhet inom områden som informations- och IT-säkerhet. Han är engagerad i Försvarsutbildarna, styrelseledamot i Psyopsförbundet och informatör ”För din säkerhet!” som handlar om hur man kan överleva vid en kris eller krig.

Medlemsträffen hålls den 22 februari, kl. 18.00-19.30 via Teams. Vi inleder mötet med en kort omvärldsspaning för att sedan släppa in Kim Kimreus och avsluta kvällen med dialog och reflektioner på temat informationspåverkan. Träffen är kostnadsfri för Krisinstitutets medlemmar samt för dig som funderar på att bli medlem och vill ”prova på” en gång. Du anmäler dig via e-post till info@krisinstitutet.se.

Välkommen! Styrelsen Föreningen Krisinstitutet