Lärdomar från Ukraina – agera nu!

På Krisinstitutets medlemsmöte reflekterade vi kring Ukrainas erfarenheter av under flera år ha försvarat sig mot attacker mot civila mål och kritisk infrastruktur. De fysiska attackerna är ofta koordinerade med cyberoperationer, påverkanskampanjer och sabotage. Även om läget är bättre i Sverige befinner vi oss i en situation där cyberattacker, informationspåverkan och sabotage har blivit allt vanligare. Hotaktörer utvecklar ständigt sin förmåga och det behöver även vi göra. En framgångsfaktor för både näringslivet och den offentliga sektorn är att planera, samarbeta och öva tillsammans för att kunna möta olika hot.

12 agera-nu-råd från föreningen Krisinstitutet

  • Planera för kris och krig – vem gör vad tillsammans med vem om/när det händer?
  • Se samband – samordnade cyberoperationer, hybridkrigföring och påverkanskampanjer.
  • Fokusera skydd och säkerhet på kritisk infrastruktur och samhällets funktionalitet.
  • Stärk motståndskraften – snabb återställning och återhämtning – enbart skydd räcker inte (alla attacker kan inte förhindras).
  • Prioritera incident- och kontinuitetshantering.
  • Var uppmärksam och möt påverkanskampanjer med transparent, snabb och korrekt information
  • Prioritera kriskommunikation, snabbt och säkert informationsutbyte
  • Säkerställ robusthet, redundans, backuper, säkerhetskopiering
  • Fortsätt utbilda, men öva också krigsspel/-scenarion – täpp till gap – ett ständigt lärande!
  • Utveckla cyberförsvarsförmåga som angriparna gör, t.ex. AI –försvar mot AI – angrepp
  • Samarbeta med olika organisationer och kompetenser – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt
  • Kom ihåg; Kommunikation är nyckeln till ökad medvetenhet, fungerande krisberedskap och höjd försvarsvilja!

På gång i Krisinstitutet

Höstens viktigaste datum i Krisinstitutet är den 1 november då vi kommer att hålla vår nästa digitala medlemsaktivitet. Som vanligt kommer vi att göra en del omvärldsspaningar och fokusera på aktuella kriser – goda exempel på krishantering och kriskommunikation och/eller misstag som vi kan lära oss av.

Vill du vara med på träffen kan du ansöka om medlemskap hos styrelsen på e-postadress info[at]krisinstitutet.se. Samma sak gäller dig som vill dela med dig av dina kunskaper och erfarenheter eller bjuda in till något event som är relaterat till krisberedskap, krishantering eller kriskommunikation.

Välkommen till föreningen Krisinstitutet!

Krigets första offer är sanningen

Det berömda citatet lär härstamma från Aischylos cirka år 450 f.Kr och har lyfts fram oändliga gånger under sekler av krig och oroligheter. Kriget i Ukraina aktualiserar åter det gamla uttrycket och man kan också, som bland andra Catharina Drougge uttryckt det, komplettera det med att det andra offret är semantiken. Det vill säga att innebörden av ord och begrepp upphör att existera i vedertagen form och ges nya betydelser av krigets aktörer. Ett krig är inte ett krig utan en ”speciell militär operation”.

Närliggande kommer frågan om aktörernas möjlighet till påverkan av motståndaren. Och frågan om hur vi ska förhindra ”felaktig” information att nå oss.

I en välformulerad ledare i Svenska Dagbladet (26 september 2022) resonerar Staffan Dahllöf kring följderna av att EU:s ministerråd har förbjudit spridning av innehållet i ryska Russia Today och Sputnik. Konsekvenserna av detta har bland annat lett till att vi här inte kan länka till dessa kanaler och själva bilda oss en uppfattning om innehållet.

Det tveksamma i beslutet har påpekats redan kort efter ikraftträdandet av Aftonbladet , Sveriges Radio och andra medier men än så länge tycks de flesta ense om att vi ska förskonas från ”felaktigheter”. Kanske för att inte förledas att tvivla på vår egen uppfattning om vad som är rätt eller fel i den uppenbara situationen som råder – ett pågående brutalt överfall på en suverän stat mitt i Europa.

Frågan om konflikten mellan tryckfrihet, yttrandefrihet och att skydda oss mot främmande makts påverkan har också belysts i utredningen ”Förstärkt skydd för uppgifter av betydelse för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i” (SOU 2017:70). I denna konstateras torrt att

Inget hindrar ryska eller andra utländska aktörer att etablera medier i Sverige som sedan omfattas av det svenska grundlagsskyddet. Från en sådan plattform kan de sedan bedriva säkerhetshotande inhämtning och påverkan mot Sverige och svenska intressen, EU och Nato.

Ja, det gällde alltså fram till det att EU fattade det ovan nämnda beslutet och Post & Telestyrelsen valde att följa beslutet – i strid mot Nätneutralitetsförordningen. Frågan är när vi åter anses myndiga nog att själva bedöma, värdera och ta del av ”felaktig” information.